En aggregator är en plattform som samlar utbud från många restauranger och ger kunder ett centralt sätt att beställa — till exempel Lieferando, Wolt eller Uber Eats.
Aggregatorer tar hand om marknadsföring och utkörning, men tar i gengäld ut provisioner på 15–30 % per beställning. Restauranger lämnar samtidigt ifrån sig kunddata och varumärkeskontroll till plattformen. Ett eget beställningssystem är det provisionsfria alternativet.
Ett API (Application Programming Interface) är ett gränssnitt genom vilket programvarusystem kommunicerar med varandra och utbyter data.
Inom restaurangbranschen kopplar API:er till exempel ihop beställningssystemet med kassasystemet, kvittoskrivaren eller externa betalningsleverantörer. Väldokumenterade API:er möjliggör sömlösa integrationer utan manuella mellansteg.
Apple Pay och Google Pay är mobila betaltjänster som låter kunder betala kontaktlöst med smartphone eller smartwatch.
Wallet-betalning blir allt viktigare inom restaurangbranschen: den är snabbare än kortbetalning, kräver ingen PIN-kod vid mindre belopp och föredras särskilt av yngre målgrupper. Beställningssystem och kortterminaler bör stödja båda tjänsterna.
En streckkodsläsare läser streck- eller QR-koder på produkter och överför artikelinformationen direkt till kassasystemet.
Inom restaurangbranschen används streckkodsläsare främst i verksamheter med inslag av detaljhandel — till exempel bagerier med förpackade produkter eller hotell med minibarredovisning. Den automatiska artikelidentifieringen minskar inmatningsfel och snabbar upp kasseringen.
Ett beställningssystem är en programvara genom vilken restauranger tar emot beställningar online — via webbapp, QR-kod eller telefon.
Moderna beställningssystem som GastroSystem erbjuder en egen webbapp med restaurangens varumärkesprofil. Kunder beställer direkt hos restaurangen, utan omväg via tredjepartsplattformar. Det sparar provisioner och ger restauratören full kontroll över kunddata och priser.
En kvittoskrivare är en termoskrivare som skriver ut beställningar automatiskt på papper — för köket, disken eller utkörningen.
Moderna kvittoskrivare är anslutna till beställningssystemet via Bluetooth eller WLAN. Så snart en ny beställning kommer in skrivs kvittot ut automatiskt. Epson-termoskrivare rekommenderas för sin pålitlighet och hastighet.
Break-even-punkten är den omsättning från vilken en restaurang täcker sina fasta kostnader och börjar generera vinst.
För att beräkna den delas alla fasta kostnader (hyra, personal, försäkring, programvara) med den genomsnittliga täckningsgraden. En låg break-even-punkt innebär mindre risk. Provisionsfria beställningssystem sänker break-even-punkten eftersom de minskar de rörliga kostnaderna per beställning.
Bruttomarginalen anger hur stor andel av omsättningen som blir kvar efter avdrag för råvarukostnaden.
En bruttomarginal på 65–75 % är ett bra riktvärde inom restaurangbranschen. Den beräknas som (omsättning − råvarukostnad) ÷ omsättning × 100. Plattformar som Lieferando sänker den effektiva bruttomarginalen betydligt genom sina provisioner — ett eget beställningssystem hjälper till att skydda den.
En chargeback är en återbokning av en kortbetalning som görs av kortinnehavarens bank — oftast på grund av ett kundklagomål.
Chargebacks kan bli dyra för restauratörer: utöver beställningsvärdet tillkommer hanteringsavgifter på 15–50 euro. Vanliga orsaker är uteblivna leveranser eller felaktiga belopp. Ett komplett beställningsbevis i systemet är det bästa skyddet mot obefogade återbokningar.
Click & Collect innebär att man förbeställer mat online och sedan hämtar den själv i restaurangen.
För restauratörer är Click & Collect en marginalstark försäljningskanal: inga leveranskostnader eller plattformsprovisioner tillkommer. Kunder beställer bekvämt via app eller webb, och restaurangen förbereder beställningen i tid. Integrationen med beställningssystemet möjliggör val av tidsfönster och automatiska statusuppdateringar.
Customer Lifetime Value (CLV eller LTV) är den prognostiserade totala omsättning som en enskild kund genererar under hela kundrelationen.
Inom restaurangbranschen beräknas CLV som genomsnittligt ordervärde × beställningsfrekvens × förväntad kundlivslängd. En stamgäst med 25 euro per beställning, 2 gånger i månaden, under 3 år genererar ett CLV på 1 800 euro. Lojalitetsprogram och push-notiser ökar CLV mätbart.
En dark kitchen (även ghost kitchen eller cloud kitchen) är ett kök som enbart producerar för leveransbeställningar — utan egen serveringslokal.
Dark kitchens optimerar kostnader eftersom hyra och personal för serveringsdelen faller bort. De är särskilt beroende av ett effektivt beställningssystem och en bra förarhantering, eftersom hela omsättningen kommer via leveranser.
Täckningsbidraget är skillnaden mellan försäljningspriset och de rörliga kostnaderna för en rätt — alltså det belopp som bidrar till att täcka de fasta kostnaderna.
För restauratörer säger täckningsbidraget per rätt mer än det rena försäljningspriset. En rätt för 15 euro med 3 euro i råvarukostnad har ett högre täckningsbidrag (12 euro) än en för 25 euro med 15 euro i råvarukostnad (10 euro). Digital menykalkylering gör den här optimeringen enkel.
DEHOGA (Deutscher Hotel- und Gaststättenverband) är branschorganisationen för hotell- och restaurangnäringen i Tyskland med omkring 65 000 medlemmar.
DEHOGA företräder branschens intressen gentemot politiken, erbjuder juridisk rådgivning och publicerar branschstatistik. För restauratörer är DEHOGA-medlemskap en viktig informationskälla om ämnen som arbetsrätt, hygien och skatterätt.
GDPR (dataskyddsförordningen) är den europeiska förordningen om skydd av personuppgifter som gäller sedan maj 2018.
För restauranger innebär GDPR: kunddata får bara lagras med samtycke, måste förvaras säkert och raderas på begäran. Ett eget beställningssystem ger dig full kontroll över den GDPR-kompatibla hanteringen — till skillnad från aggregatorer, där datan ligger hos plattformen.
En kortterminal (kortläsare) är en enhet för att ta emot kortbetalningar — via bankkort, kreditkort eller kontaktlöst via NFC.
Kortterminaler kan användas stationärt vid disken eller mobilt som en handhållen enhet. Integrationen med kassasystemet möjliggör automatisk beloppsöverföring och förenklar redovisningen. Var uppmärksam på transaktionsavgifter, som beroende på leverantör ligger mellan 0,2 % och 1,9 %.
Förarhantering är den digitala organisationen av leveransförare — inklusive schemaläggning, GPS-spårning och ruttoptimering.
GastroSystem erbjuder en specialiserad förarhantering för restauranger: realtidsposition för alla förare, automatisk ruttplanering, statusuppdateringar för kunder och integration med beställningssystemet. Det minskar leveranstiderna och förbättrar kundupplevelsen.
Med en flatrate betalar restauratören ett fast månadsbelopp — oavsett antalet beställningar eller omsättning.
Till skillnad från aggregatorernas provisionsmodell (15–30 % per beställning) ger en flatrate-modell planeringssäkerhet. GastroSystem börjar exempelvis på 99 €/månad, oavsett om det kommer in 10 eller 1 000 beställningar.
Restaurangprogramvara är ett samlingsbegrepp för alla digitala verktyg som stödjer driften av en restaurang — från beställningssystem och kassasystem till bordsbokningsverktyg.
Modern restaurangprogramvara integrerar mottagning av beställningar, kassahantering, menyhantering, förardisponering och kundanalys i en plattform. GastroSystem utgör tillsammans ett sådant integrerat ekosystem.
GoBD (principerna för korrekt bokföring och arkivering av böcker, register och handlingar i elektronisk form) reglerar den digitala bokföringen och kvittoarkiveringen i Tyskland.
För restauratörer innebär GoBD: alla digitala register — kassadata, fakturor, annulleringar — måste lagras oföränderligt, spårbart och maskinellt utvärderingsbart. Ett GoBD-kompatibelt kassasystem arkiverar den här datan automatiskt.
GPS-spårning är realtidspositionering av leveransförare via satellitnavigering för att följa leveransstatus och rutter.
Med GPS-spårning kan restauranger se alla förares position i realtid på en karta. Kunder får automatiska statusuppdateringar om leveransen. GastroSystem använder GPS-spårning för smart ruttoptimering och exakta leveranstidsprognoser.
En iPad-kassa är ett kassasystem som körs på en Apple iPad och fungerar som ett kostnadseffektivt alternativ till klassiska kassaapparater.
iPad-kassor erbjuder ett intuitivt gränssnitt, litet platsbehov och flexibla användningsmöjligheter. De drivs ofta med molnanslutning, så att omsättningsdata är tillgänglig i realtid. En förutsättning är en stabil internetanslutning och en TSE-modul för fiskal efterlevnad.
En kassalåda är ett låsbart myntfack som är anslutet till kassasystemet och öppnas automatiskt vid kontanttransaktioner.
Moderna kassalådor ansluts via USB eller kickkabel till kvittoskrivaren. De öppnas automatiskt när en kontantbetalning slutförs. För restauranger med hög kontantandel är en robust kassalåda med flera mynt- och sedelfack viktig.
Kassakontroll (Kassennachschau) är en oanmäld granskning från tyska skattemyndigheten där den korrekta kassahanteringen kontrolleras på plats.
Sedan 2018 får tyska skattetjänstemän granska kassahanteringen utan förvarning — inklusive TSE, Z-rapporter och digitala register. Den som inte arbetar GoBD-kompatibelt riskerar uppskattningstillägg på omsättningen. Ett certifierat kassasystem med TSE skyddar mot anmärkningar.
Kassensicherungsverordnung (KassenSichV) föreskriver sedan 2020 att elektroniska kassasystem i Tyskland ska vara utrustade med en certifierad teknisk säkerhetsanordning (TSE).
KassenSichV är en del av de skatterättsliga kraven på kassasystem. Varje transaktion måste registreras manipulationssäkert och hållas digitalt tillgänglig för skatterevisioner. Vid överträdelser riskeras böter på upp till 25 000 euro.
Ett kassasystem (POS-system) är den centrala programvaran för hantering av betalningar, kvittoutfärdande och omsättningsregistrering inom restaurangbranschen.
Moderna kassasystem inom restaurangbranschen är molnbaserade och körs på surfplattor eller smartphones. De omfattar betalningshantering, bordshantering, omsättningsrapporter och TSE-kompatibilitet. GastroSystem integrerar kassasystemet direkt med beställningssystemet.
Ett KDS (Kitchen Display System) är en digital skärm i köket som visar inkommande beställningar i realtid och ersätter pappersbongen.
KDS-system organiserar beställningar efter prioritet, visar tillagningstider och gör det möjligt för köket att markera beställningar som klara. Det minskar fel, sparar papper och förbättrar kommunikationen mellan servering och kök.
Kundlojalitet omfattar alla åtgärder som binder stamgäster till en restaurang på lång sikt — till exempel lojalitetsprogram, personliga erbjudanden eller regelbunden kommunikation.
GastroSystem erbjuder specialiserade verktyg för kundlojalitet till restauranger: lojalitetspoäng, automatiserade erbjudanden baserade på beställningshistorik, push-notiser och kundsegmentering. Effektiv kundlojalitet sänker anskaffningskostnader och ökar Customer Lifetime Value.
Kunddata är all information om dina gäster — namn, kontaktuppgifter, beställningshistorik, preferenser och feedback.
Hos aggregatorer som Lieferando tillhör kunddatan plattformen. Med ett eget beställningssystem behåller du full kontroll: du ser vem som beställer, vad som är populärt och kan rikta dig direkt till stamgäster. Det är grunden för effektiv kundlojalitet och GDPR-kompatibel marknadsföring.
En leveransplattform är en onlinemarknadsplats där kunder kan beställa från olika restauranger — plattformen sköter förmedlingen och ofta även utkörningen.
Kända leveransplattformar i Tyskland är Lieferando, Wolt och Uber Eats. De ger räckvidd, men kostar provisioner och ger restauranger ingen kontroll över kunddata. Många restauranger använder leveransplattformar parallellt med sitt eget beställningssystem.
Leveransområden är geografiskt definierade områden som en restaurang levererar till — med individuella minsta beställningsvärden och leveransavgifter per område.
Ett bra beställningssystem tillåter flexibla leveransområden: kärnområde utan avgift, utökade zoner med tillägg och undantagsområden. GastroSystem stödjer hur många leveransområden som helst med egna regler per plats.
LMIV (EU:s livsmedelsinformationsförordning) förpliktar restauratörer att synligt märka allergener och tillsatser i sina rätter för kunderna.
EU-förordning 1169/2011 föreskriver deklaration av 14 huvudallergener — både på menyn och vid muntlig rådgivning. Digitala menyer i beställningssystem kan visa allergener automatiskt och underlättar efterlevnaden.
Hantering av flera enheter är den centrala styrningen av flera restaurangfilialer via ett enda system — med separata inställningar per enhet.
För restaurangkedjor och franchiseverksamheter är hantering av flera enheter avgörande: varje enhet har egen meny, öppettider, leveransområden och personal, men allt hanteras via en central instrumentpanel. GastroSystem stödjer hur många enheter som helst.
Inom restaurangbranschen gäller sedan den 1 januari 2026 den sänkta skattesatsen på 7 % för mat — på plats, för avhämtning och vid leverans på samma sätt. Drycker ligger kvar på den ordinarie satsen på 19 %.
Rätt momssats är avgörande för restauratörer. Mat beskattas permanent med 7 % sedan 2026, oavsett var den intas; drycker omfattas av 19 %. Mjölk, mjölkblanddrycker med minst 75 % komjölk och kranvatten är det enda undantaget — 7 % för avhämtning, 19 % serverat på plats. Moderna kassasystem härleder satsen automatiskt från artikelns skattekategori.
PCI DSS (Payment Card Industry Data Security Standard) är en säkerhetsstandard för alla företag som hanterar eller lagrar kreditkortsdata.
Restauratörer som tar emot kortbetalningar måste arbeta PCI DSS-kompatibelt. I praktiken täcks efterlevnaden oftast av betalningsleverantören (t.ex. Stripe, SumUp), som tokeniserar kortdatan. Lagra aldrig kortnummer i egna system.
Personalkostnadsandelen anger personalkostnadernas andel av den totala omsättningen och är ett av de viktigaste nyckeltalen inom restaurangbranschen.
Ett sunt värde ligger inom restaurangbranschen mellan 30 och 40 %. Tillsammans med råvarukostnaden bildar den den så kallade prime cost (helst under 65 %). Digitala verktyg som automatisk mottagning av beställningar, självbetjäningsterminaler och KDS kan sänka personalkostnadsandelen utan att försämra servicekvaliteten.
POS står för Point of Sale — platsen där en transaktion sker. Inom restaurangbranschen avser POS oftast det elektroniska kassasystemet.
Ett POS-system inom restaurangbranschen omfattar hårdvara (surfplatta, terminal, kvittoskrivare) och programvara (kassaapplikation, rapportering). Molnbaserade POS-system som GastroSystems synkroniserar data i realtid över alla enheter och platser.
En provision är en procentuell andel av beställningsvärdet som en restaurang betalar till en leveransplattform — typiskt mellan 15 % och 30 %.
Vid 30 % provision på ett beställningsvärde på 30 € går 9 € till plattformen. Vid 100 beställningar i månaden blir det 900 € — betydligt mer än flatraten för ett eget beställningssystem. Provisionen är huvudorsaken till att restauranger byter till egna system.
Push-notiser är meddelanden som skickas direkt till kundens smartphone — även när appen inte är öppen.
För restauratörer är push-notiser en kostnadsfri marknadsföringskanal med hög öppningsfrekvens (40–60 %, jämfört med 15–25 % för e-post). De lämpar sig för dagens erbjudanden, statusuppdateringar om beställningar och personliga kampanjer. En förutsättning är en egen app eller white label-lösning.
QR-kodsbeställning gör det möjligt för gäster att beställa direkt vid bordet med smartphone — skanna QR-koden, se menyn, beställ och betala.
QR-kodsbeställning sparar servicepersonal och snabbar upp beställningsprocessen. Gästen skannar koden vid bordet, ser den digitala menyn och beställer direkt. Beställningen går automatiskt till köket. GastroSystem stödjer QR-beställning som komplement till leverans- och avhämtningsbeställningar.
ROI:n (Return on Investment) för ett eget beställningssystem mäter hur snabbt investeringen i ett provisionsfritt system betalar sig genom sparade plattformsavgifter.
Med ett flatrate-beställningssystem från 99 euro/månad och besparingar på 15–30 % provision på varje beställning ligger break-even ofta redan under den första månaden. ROI:n ökar med varje ytterligare beställningsvolym, eftersom inga rörliga kostnader tillkommer.
SaaS (Software as a Service) är en modell där programvara tillhandahålls via internet och betalas via abonnemang — utan lokal installation.
GastroSystem är en SaaS-produkt: du betalar en månadsavgift och använder programvaran via webbläsaren. Uppdateringar, underhåll och hosting sköts av leverantören. Motsatsen vore lokalt installerad programvara som du själv installerar och underhåller.
SCA (Strong Customer Authentication) är ett EU-krav som föreskriver tvåfaktorsautentisering vid elektroniska betalningar.
Sedan PSD2-direktivet måste betalningar online över 30 euro bekräftas med två oberoende faktorer — till exempel lösenord plus fingeravtryck. För restauratörer berör detta främst beställningar online med kortbetalning. Moderna betalningsleverantörer integrerar 3D Secure automatiskt.
En självbetjäningsterminal är en pekskärmskiosk där gäster själva kan lägga och betala sin beställning.
Självbetjäningsterminaler minskar väntetider och personalkostnader, särskilt i snabbmatsrestauranger. De ökar det genomsnittliga ordervärdet, eftersom digitala uppsäljningsförslag kan öka beställningsstorleken med 15–30 %. Enheterna synkroniseras med kassasystemet.
SEPA-autogiro är ett europeiskt betalningsförfarande där betalningsmottagaren drar beloppet från kundens bankkonto.
För restauratörer är SEPA-autogiro främst relevant vid återkommande betalningar — till exempel för programvaruabonnemang eller leverantörsfakturor. Inom slutkundsaffären används det mer sällan, eftersom beställningar online oftast betalas med kort eller wallet.
Den digitala menyn är onlineversionen av menyn som kunder ser i beställningssystemet — med kategorier, produkter, priser, tillägg och varianter.
En väl strukturerad digital meny är avgörande för beställningsframgången. Den bör vara överskådlig, visa tilltalande produktbilder och erbjuda tillägg som tillbehör eller storleksvarianter. Ändringar i GastroSystem är direkt live — ingen väntan på tryckuppdrag.
Menykalkylering är den systematiska beräkningen av försäljningspriset för en rätt baserat på råvarukostnad, personalkostnader och önskad marginal.
En korrekt kalkylering tar hänsyn till råvarukostnader, tillagningsförluster (svinn, koksvinn), tillbehör och portionsstorlekar. Tumregel: nettoförsäljningspris = råvarukostnad × kalkylfaktor (typiskt 3,0–4,0). Digitala receptdatabaser automatiserar den här beräkningen.
Ett digitalt stämpelkort är ett lojalitetsverktyg där gäster samlar virtuella stämplar för varje beställning och får en belöning efter ett visst antal.
Digitala stämpelkort ersätter det klassiska pappersstämpelkortet med en appbaserad lösning. Fördelar: inga borttappade kort, automatisk registrering via beställningssystemet och dataanalys av beställningsbeteende. De ökar bevisligen återköpsfrekvensen med 20–35 %.
Ett lojalitetsprogram belönar återkommande kunder med poäng, rabatter eller gratisartiklar — ju oftare de beställer, desto mer får de.
Digitala lojalitetsprogram är effektivare än stämpelkort: de körs automatiskt, samlar data och kan ge personliga belöningar. GastroSystem erbjuder ett integrerat lojalitetsprogram som är direkt kopplat till beställningssystemet.
En TSE (teknisk säkerhetsanordning) är en lagstadgad modul som registrerar kassadata manipulationssäkert.
Sedan 2020 måste alla elektroniska kassasystem i Tyskland använda en certifierad TSE. TSE:n signerar varje transaktion kryptografiskt och lagrar den granskningssäkert. Vid en kassakontroll från tyska skattemyndigheten måste TSE-datan finnas fullständig. GastroSystem är TSE-redo.
Råvarukostnaden avser kostnaden för alla råvaror och ingredienser som köps in för tillagningen av rätterna.
Inom restaurangbranschen ligger en sund råvarukostnad typiskt på 25–35 % av nettoomsättningen. Nyckeltalet är avgörande för priskalkyleringen: för hög råvarukostnad pressar marginalen, för låg kan tyda på kvalitetsförsämringar. Regelbundna inventeringar och digital lagerhantering underlättar kontrollen.
White label innebär att en programvara framträder under kundens egen varumärkesprofil — med egen logotyp, egna färger och egen domän.
Ett white label-beställningssystem som GastroSystem ser för slutkunden ut som restaurangens egen app. Ingen GastroSystem-branding, ingen hänvisning till programvaruleverantören. Det stärker restaurangens varumärkesidentitet och skapar förtroende hos kunderna.
Z-rapporten (dagsavslutet) är en lagstadgad kassarapport som vid slutet av varje arbetsdag sammanfattar alla intäkter, annulleringar och betalningssätt.
En Z-rapport måste skapas dagligen och sparas i minst tio år. Den fungerar som bevis vid skatterevisioner. Digitala kassasystem skapar Z-rapporten automatiskt och lagrar den granskningssäkert — inklusive nettoomsättning, skatter och betalningsmedel.
§146a i Abgabenordnung (den tyska skattelagen) förpliktar sedan 2020 alla företag med elektroniska kassasystem att använda en certifierad TSE och att utfärda kvitton.
Bestämmelsen är den rättsliga grunden för Kassensicherungsverordnung. Den reglerar kvittoutfärdandeplikten, TSE-plikten och kassasystemets anmälningsplikt till tyska skattemyndigheten. Undantag från kvittoplikten kan sökas.
Ett lagerhanteringssystem (WWS) är en programvara för att hantera lagerbestånd, varuinköp, leverantörsrelationer och varuflöden — inom restaurangbranschen den digitala ersättningen för handskrivna inventeringslistor.
Ett lagerhanteringssystem registrerar beståndet av varje ingrediens, bokför varuinleveranser automatiskt mot beställningar och slår larm när en artikel underskrider miniminivån. Integrationen med kassasystemet möjliggör automatiska avgångar vid försäljning. Inom restaurangbranschen skiljer man mellan enkla lösningar (lagerhantering via receptförbrukning) och fullständiga ERP-system med leverantörskatalog och fakturakontroll. Avgörande är kopplingen till receptförvaltningen: först när en såld rätt bokföringsmässigt drar av råvarukostnaden per ingrediens ger systemet giltiga siffror för foodcost-analyser.
En kvittorulle är den termopappersremsa som används i kvittoskrivaren för kund- och kassakvitton.
Kvittorullar är standardiserade. Inom restaurangbranschen är 80 mm bredd med 80 mm ytterdiameter (80/80) den vanligaste typen. Observera: många billiga termorullar innehåller bisfenol A (BPA) eller BPS — båda ämnena är hälsofarliga vid hudkontakt. BPA-fria rullar uppfyller kraven på livsmedelsnärhet och har sedan 2020 varit obligatoriska i Tyskland för kassakvitton (§ 22k ChemVerbotsV). Rullens livslängd beror på utskriftstätheten: vid 150–200 kvitton dagligen räcker en 80/80-rulle ungefär 7–10 dagar. Rätt förvaring (mörkt, torrt, under 35 °C) förlänger hållbarheten på termobeläggningen till 3–5 år.
Kortbetalningsmottagning avser ett företags tekniska och avtalsmässiga förmåga att ta emot betalningar med kreditkort (Visa, Mastercard, Amex) som betalningsmedel.
För att ta emot kort behöver en restaurang ett inlösenavtal med en inlösare (t.ex. Worldline, Nexi, Stripe Terminal) och en certifierad betalningsterminal (PCI PTS). De tillkommande avgifterna består av förmedlingsavgiften (europeiskt reglerad: max 0,3 % för konsumentkreditkort), kortnätverkets scheme-avgift och inlösarens marginal. Totalavgiften för Visa/Mastercard ligger för inhemska kort typiskt på 0,5–1,3 %. American Express förhandlar villkor direkt (typiskt 1,5–2,5 %). Varje handlare får ett unikt handlar-ID (MID) som förekommer i alla transaktionsdata. Återbokningar (chargebacks) drabbar oftare restauranger utan transaktionsbevis.
Med lagerinventering inom restaurangbranschen avses den fysiska genomgången av alla livsmedel, drycker och förbrukningsmaterial vid ett visst datum, för att fastställa det faktiska varuvärdet och svinnet.
Juridiskt föreskriver § 240 HGB (den tyska handelslagen) minst en inventering per år för bokföringsskyldiga verksamheter. I praktiken genomför restaurangverksamheter dessutom månatliga inventeringar för att kontrollera foodcost och svinn löpande. Vanliga metoder: stickdagsinventering (allt bestånd vid ett fast datum, kräver kort driftavbrott), löpande inventering (rullande för bestämda varugrupper, inget fullständigt stopp) och stickprovsinventering (statistiskt säkerställd delräkning enligt § 241 HGB). Värderingen sker enligt FIFO — äldre bestånd anses förbrukas först. Inventeringsvärdet utgör grunden för den faktiska råvarukostnaden: råvarukostnad = ingående lager + inköp − utgående lager.
Foodcost (råvarukostnadsandel) är råvarukostnadernas andel av nettoomsättningen i procent. Formel: foodcost (%) = råvarukostnad ÷ nettoomsättning × 100.
En foodcost på 25–35 % anses sund inom fullservicerestauranger. Snabbmatsrestauranger och gatukök ligger ofta på 20–28 %, medan finare restauranger kan acceptera upp till 38 % om drycker och servicemarginal skapar balans. Beräkning: ingående lager + varuinköp under perioden − utgående lager = faktisk råvarukostnad; detta värde delat med nettoomsättningen och multiplicerat med 100 ger foodcost-andelen. Vanliga orsaker till för hög foodcost är okontrollerade portioner, stöld, förstörelse genom dålig lagerhållning och avsaknad av receptstandardisering. Hävstänger för att sänka den: standardiserade recept med fasta portionsvikter, FIFO-lagerhållning, veckovisa stickprovsinventeringar för dyra artiklar och digital lagerhantering med automatiska avgångsbokningar.